Låt mig förklara hur jag tänkt.
Kvinnor på en arbetsplats eller i ett förhållande som uppfattar sig själva eller av sin omgivning att de är lojala medarbetare och lojala mot sin familj, är målgruppen för denna tankekedja.
Ordet Lojal är positivt laddat och kvinnan som blir omnämnd i dessa ordalag känner uppmuntran och förstärkning. Seden är sådan, hur vi kvinnor fostras och förväntas vara. Allt väl så långt.
Problemet är när du som kvinna uppfattar dig som lojal, börjar känna dig som en sämre människa. Du räcker inte till och hur du än försöker ändra på dig, så blir det inte tillräckligt, för att det ska bli bra. Kollegerna har oftast mer att göra än du eller hur? Så du klagar inte eller så tycker du att du har klagat lite för mycket. Hemma har du slagit knut på dig för att räcka till och passa in i alla schema och aktiviteter dina älsklingar har. För det är ju sån du är, eller?
Lösning: Byt ut ordet att du är lojal till att du utplånar dig själv. Nu får ditt liv en annan mening. Tuff bananas, girls. Sånt är det. Nu får du gråta lite innan du läser vidare. Det är helt okey. Men livet det behöver inte vara så. Du är den som kan ändra detta.
Att vara lojal betyder inte att du ska underkasta dig någon annans vilja. Du har ett ansvar mot dig själv att ta reda på var din integritet och självkänsla börjar och slutar. Utplåning av JAGET som psykoanalysen talar om, leder inte till något gott. Tvärtom. JAGET är den del i vår person som vi ska leva med, hela livet. Genom tonåren, förälskelsen, småbarnstiden, karriären och pensionen, om vi får den ynnesten att få leva länge.
Det finns inte någon motsatts i att värna om sin integritet och lojaliteten. Män har gjort det i århundraden. Det finns beteende att se upp med. VANANS MAKT ÖVER OSS och ATT FÅ HÖRA TILL. Detta är riktiga atombomber i en kvinnas hjärna. Hotet med att bryta vanor, det som alltid varit eller sig bör vara eller/ och att hon inte får höra till sin gemenskap, gör att en kvinna kan utplåna sig själv. Tänk efter vart är just du är på väg.
Den stora lösningen ligger i svaret du ger på frågan om du vill… -NEJ, JAG VILL INTE. Säg det till dig själv ett par gånger. Du dog inte eller hur? Ingen annan heller för den delen. Inte svärmor eller dina föräldrar eller din make/sambo eller barnen. Dom gick vidare för att söka en annan lösning på sitt problem. Kanske kom det upp en bättre lösning. Tänk på det, du kvinna av 2000 talet.
När du vågar tala om vad du inte vill, är bekväm med eller kan göra, så blir det bättre. Skulden ökar inte, den minskar. Du har nu fått ett liv. Att vara tydlig med att jag är den jag är, ger mig ett bättre liv.
Jag har gjort resan. Har inte hört varningarna och till och med min gubbe som är en av dom nära och kära, jag velat visa min lojalitet mot, har försökt säga till mig – Skaffa dig ett eget liv. Du får inte leva PÅ mitt.
Visa vem du är. Din familj älskar dig mer. Livet blir mindre komplicerat – enklare att leva.
-Stör det dig, att jag är jag. Tuff Bananas!