Jag gick till doktorn i förra veckan för att få hjälp med mina värkande fötter och min värkande kropp . Haft besvär sedan tonåren. Men nu tänkte jag att det var dax att kanske få lite hjälp. Ack så fel jag hade. Efter läkarbesöket stod jag utanför vårdcentralen och visste mindre än när jag gick dit ( jag var pissesur om du ursäktar språket) Svaret från docktorn var givet. Gå ner i vikt och motionera mera. 160 kr tack. Tyvärr rökte jag inte så jag kan inte sluta röka.
Så vårdcentraler är inget bra ställe att börja på när man behöver ta tag i livet och kroppen igen. Så då ska jag själv göra detta men frågan är hur.
Jag har kommit i form förrut och det får gå i små steg. Problemet var att värken inte gick över. Efter en dags storstädning så hade jag i alla fall ont i fötterna och fick gå på tårna för att komma i säng. Då vägde jag 62 kg, ska jag gå ner under det för att det ska bli en effekt. Målet är otydligt. Det gör mig bitter. Riktigt sur är jag.
Nu i fredags fråga jag en kollega om vi skulle ta afterwork. Bara hon och jag. Hon nappade och vi åkte till Emporia i Malmö. Hade inte varit där förut. Hon hade däremot så jag fick en bra guidad tur. Köpte lite dyr hudkräm Prada Milano. Vi drack lite vin och shoppade lite till. Sen blev det middag med Anti Pasta och Pizza. Lite mer vin och kvällen var gjuten. Vi tog tåget hem och det var en underbar kväll att traska hem i. Tack min vän för detta. Nu var jag lite mindre sur, ganska nöjd faktiskt.
Denna vecka började med keramik kurs. Hittade först inte dit men med lite sunt förnuft så gick även det bra. Kursen kommer att bli hur bra som helst. Trivs både med läraren och de andra kursdeltagarna. Jag drejade en vas som ser mycket mystisk ut. Men syftet var att jag skulle lära sig att dra in leran. Så nu har jag prövat på tekniken. Det snöade och ösregnade när jag körde hem. När jag håller på med keramiken är det som om jag blir liten igen, öppnar sinnet. Jag märker att jag pratar med ljus röst och är inte mig vanliga jag. Jag blir ivrig och nästan gråtfärdig. Otålig över att jag inte kan och blir rent till mig när jag får lära mig nya saker. Bengt som är lärare sa till mig att jag hade redan en egen teknik. Jag fick säga till honom att den inte duger, jag vill lära mig på riktigt så att jag kan göra om saker mer än en gång och kanske till och med förutse hur det ska bli. Så när jag körde hem från keramiken i måndags var jag glad i själen.
Idag är det tisdag. Kom hem i rätt tid från jobbet som jag lovat mig själv. Detta är steg ett, i viktminskningsprogramet jag har lagt upp. Kan jag hålla mig ifrån övertiden på jobbet, så kanske övervikten försvinner bara av det. Tanken är att jag då kommer att äta på mer regelbundna tider. Så, väl hemma gjorde jag mig en lite middag med ett gott glas vin. Mums. Flöt sedan ner i soffan och uppdaterade facebook med foto på snödropparna jag hittat i trädgården. Tack vare att jag kom hem i tid och det var ljust ute så såg jag att de fanns. Det är vår på gång. Hade knappt värmt upp datorn förrän det bankade på dörren. Det var grannen. Hon är rolig hon. Hon hämtar mig minst en gång i veckan för att gå på långpromenad. Jag har lovat mig själv att aldrig säga nej när hon kommer. Jo, om jag är sjuk och det har bara hänt en gång. Nu stod hon i hallen med joggingskor och toppaluva och sa att vi ska ut och jogga!. Okey, jag har ju sagt att jag inte får säga nej till henne. Så jag tog snällt på mig mina joggingskor och hängde på. Hon trodde aldrig jag skulle gå med på det. Vi promenerade i rask takt och joggade vissa bitar. När jag kom hem så blev det duschen och den där dyra hudkrämen kom till användning. Nu känner jag mig glad, sedd och jätte skön. Hoppas jag får sova hela natten.
Så strategin för att må bra blir. 1 gå hem i tid. Jobba mina 40 timmar, men sen är det bra. 2. Äta ordentligt. 3 Gör roliga saker, dreja. sy och pyssla med växterna. 4 Motionera lagom, lite promenader med jogging inslag, motionsbandet på DVD och lite längre fram klippkort på styrketräningen.
Ett problem återstår jag har ingen målbild. Är det 70 kg eller 60 kg eller är det något annat. Så det åter står inget annat än att ta en dag i taget. Carpe diem.
Så vårdcentraler är inget bra ställe att börja på när man behöver ta tag i livet och kroppen igen. Så då ska jag själv göra detta men frågan är hur.
Jag har kommit i form förrut och det får gå i små steg. Problemet var att värken inte gick över. Efter en dags storstädning så hade jag i alla fall ont i fötterna och fick gå på tårna för att komma i säng. Då vägde jag 62 kg, ska jag gå ner under det för att det ska bli en effekt. Målet är otydligt. Det gör mig bitter. Riktigt sur är jag.
Nu i fredags fråga jag en kollega om vi skulle ta afterwork. Bara hon och jag. Hon nappade och vi åkte till Emporia i Malmö. Hade inte varit där förut. Hon hade däremot så jag fick en bra guidad tur. Köpte lite dyr hudkräm Prada Milano. Vi drack lite vin och shoppade lite till. Sen blev det middag med Anti Pasta och Pizza. Lite mer vin och kvällen var gjuten. Vi tog tåget hem och det var en underbar kväll att traska hem i. Tack min vän för detta. Nu var jag lite mindre sur, ganska nöjd faktiskt.
Denna vecka började med keramik kurs. Hittade först inte dit men med lite sunt förnuft så gick även det bra. Kursen kommer att bli hur bra som helst. Trivs både med läraren och de andra kursdeltagarna. Jag drejade en vas som ser mycket mystisk ut. Men syftet var att jag skulle lära sig att dra in leran. Så nu har jag prövat på tekniken. Det snöade och ösregnade när jag körde hem. När jag håller på med keramiken är det som om jag blir liten igen, öppnar sinnet. Jag märker att jag pratar med ljus röst och är inte mig vanliga jag. Jag blir ivrig och nästan gråtfärdig. Otålig över att jag inte kan och blir rent till mig när jag får lära mig nya saker. Bengt som är lärare sa till mig att jag hade redan en egen teknik. Jag fick säga till honom att den inte duger, jag vill lära mig på riktigt så att jag kan göra om saker mer än en gång och kanske till och med förutse hur det ska bli. Så när jag körde hem från keramiken i måndags var jag glad i själen.
Idag är det tisdag. Kom hem i rätt tid från jobbet som jag lovat mig själv. Detta är steg ett, i viktminskningsprogramet jag har lagt upp. Kan jag hålla mig ifrån övertiden på jobbet, så kanske övervikten försvinner bara av det. Tanken är att jag då kommer att äta på mer regelbundna tider. Så, väl hemma gjorde jag mig en lite middag med ett gott glas vin. Mums. Flöt sedan ner i soffan och uppdaterade facebook med foto på snödropparna jag hittat i trädgården. Tack vare att jag kom hem i tid och det var ljust ute så såg jag att de fanns. Det är vår på gång. Hade knappt värmt upp datorn förrän det bankade på dörren. Det var grannen. Hon är rolig hon. Hon hämtar mig minst en gång i veckan för att gå på långpromenad. Jag har lovat mig själv att aldrig säga nej när hon kommer. Jo, om jag är sjuk och det har bara hänt en gång. Nu stod hon i hallen med joggingskor och toppaluva och sa att vi ska ut och jogga!. Okey, jag har ju sagt att jag inte får säga nej till henne. Så jag tog snällt på mig mina joggingskor och hängde på. Hon trodde aldrig jag skulle gå med på det. Vi promenerade i rask takt och joggade vissa bitar. När jag kom hem så blev det duschen och den där dyra hudkrämen kom till användning. Nu känner jag mig glad, sedd och jätte skön. Hoppas jag får sova hela natten.
Så strategin för att må bra blir. 1 gå hem i tid. Jobba mina 40 timmar, men sen är det bra. 2. Äta ordentligt. 3 Gör roliga saker, dreja. sy och pyssla med växterna. 4 Motionera lagom, lite promenader med jogging inslag, motionsbandet på DVD och lite längre fram klippkort på styrketräningen.
Ett problem återstår jag har ingen målbild. Är det 70 kg eller 60 kg eller är det något annat. Så det åter står inget annat än att ta en dag i taget. Carpe diem.
RSS Feed
